Bild: Exempel på tavla av Paul de Vos, här ett jaktmotiv, Prado Museum
Madrid. Inget motiv som jag riktigt vill ha på mina väggar i vardagsrummet. Men
den fyller säkert sin plats på rätt ställe.
Plötsligt fann jag mig säga saker
som ”Jösse så mycket, det trodde jag inte”, ”Jasså inte mer” och ”Ja ha det var
inte en Gilliard utan en Gillini, hm”. Jag förstod helt plötsligt hur det måste
kännas där framför tv-kamerorna, nästan.
Tavlan av Paul de Vos ville de ha
på sin stora sommarauktion i juni och övriga saker säljer de på Bukowskis Market. Vi skrev kontrakt med utropspris och lägsta
pris, så tog hon med sig allt i sin bil och for sin kos. Kvar stod jag med det
finstilta på baksidan, också det intressant läsning; de tar 12 % på klubbat
pris, fotograferingskostnader för katalogen står jag för mm. Ja den som ger sig
in i leken…!
Redan på eftermiddagen samma dag
så började mailen rassla in.
Detta är en helt ny upplevelse
för mig plötsligt fick jag ett konto på Bukowskis och en lite diskret
uppmaning, ” För att kunna lägga bud högre än 3 000 000 kr/300 000 €, vänligen
kontakta kundtjänst”. Sådant är
annorlunda och rätt kul J,
i alla fall i min diskreta lilla värld.
Jag får mail från dem för varje
ny sak som läggs upp till försäljning och det är verkligen spännande att följa,
den för mig helt anonyma, budgivningen. Man håller tummarna varje morgon att
någon hugad spekulant skall ha lag ett nytt bud.
Så nu grunnar jag på om det
möjligtvis finns fler saker att sälja i mitt hem, saker som jag inte behöver. Detta
känns som en ny tid i mitt liv…kanske en ”Vågasälja-blogg” vore nått. Vad vet
jag en inbiten Stoppashoppa.
Vad jag skall göra med pengarna? " För en frilans finns det lönehål att stoppa dem i och kanske har man råd att ta semester i år!?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar