StoppaShoppa

Begagnade tankar till salu

2012-03-08T02:14:00.000-08:00

Vill återkoppla till mitt förra inlägg och Bukowskis. Jag såg härrom veckan på tv8´s nya serie om just Bukowskis. Det var intressant att följa de anställdas tankar och Bukowskis själ i kulisserna. Alla verkade minst sagt passionerade för sin sak och för sina kunder. Fastnade för en kommentar från en av de anställda om att just ”återanvändning” av alla dessa föremål är något positivt och något eftersträvansvärt. Och visst kan man se det så, precis som jag reflekterade över i bloggeninlägget om ”God shopping”. Och man skulle kunna dra det ännu längre och säga att vi värnar om miljön genom att köpa begagnat. Fast jag tror inte Bukowskis och deras, misstolka mig rätt, representativa kunder kallar sin shopping för begagnat eller secondhand. Och jag tror inte att det är främst miljön man värnar om när man handlar på detta anrika auktionshus eller något annat aktionshus heller. Men aspekten finns med där ändå, som en god ande.

En tavla av Anders Zorn (Söndagsmorgon) gick för 11 miljoner och den som hjälpte köparen att ropa in tavlan hade varit med och ropat in samma tavla 20-25 år tidigare, för en annan kund och då för 3,5 miljoner. Här kan vi prata om andrahandsvärde. Vi pratar stora pengar här, men det finns givetvis en marknad som är greppbar även för ”vanligare” människor som du och jag.

Jag tänker ändå att det är rätt så charmigt och verkligen vettigt att handla begagnat och då även att handla sina presenter så. Det har jag inte tänkt på tidigare när det gäller lite mer kostsamma saker som smycken och konst. Men varför inte låta nästa 40- eller 50-årspresent komma från Bukowskis eller Aktionskammaren i din hemstad?! Gå ihop med några vänner och investera för framtiden till jubilaren.

Ett tillfälle finns redan denna helg på Vintage- och juvelauktionen på Bukowskis den 12 mars, klicka på texten här och se bilden nedan.

Eller önska dig själv eller överraska din stora kärlek med en historieomspunnen ring eller tavla till den egna jämna bröllopsdagen. Bli en del av ett föremåls historia och låt den bli en del av din.

Jag tror StoppaShoppan har vaskat fram nygamla tankar, begagnade tankar rent av, som värnar om vår historia, gör det du med. Det kanske till och med lönar sig både för miljön, dina vänner och för din plånbok.

Sälj istället!

2012-03-01T08:14:00.000-08:00

Ja nu har det vänt och jag harbörjat sälja saker istället. Ja saker och saker, kanske du inte skulle kalladet. Men jag hade, tro det eller ej, Lovisa Törnsten här från Bukowskis i förraveckan. Och hon blev faktiskt lite imponerad av en stor tavla jag ärvt av minaföräldrar en sannolik Paulde Vos , 1600-talsmålare. Det var som att få Antikrundan special ” a lamaison”, mitt eget hem. Hon gick där och tittade på några tavlor jag ställtfram, några enstaka smycken och andra antika ”saker”. Hon lyfte och vände,kollade i sitt superförstorande förstoringsglas, tog bilder och skickade dem tillStockholm, ringde och rådgjorde. Det var en himla kul upplevelse.

Bild: Exempel på tavla av Paul de Vos, här ett jaktmotiv, Prado MuseumMadrid. Inget motiv som jag riktigt vill ha på mina väggar i vardagsrummet. Menden fyller säkert sin plats på rätt ställe.

Plötsligt fann jag mig säga sakersom ”Jösse så mycket, det trodde jag inte”, ”Jasså inte mer” och ”Ja ha det varinte en Gilliard utan en Gillini, hm”. Jag förstod helt plötsligt hur det måstekännas där framför tv-kamerorna, nästan.

Tavlan av Paul de Vos ville de hapå sin stora sommarauktion i juni och övriga saker säljer de på Bukowskis Market. Vi skrev kontrakt med utropspris och lägstapris, så tog hon med sig allt i sin bil och for sin kos. Kvar stod jag med detfinstilta på baksidan, också det intressant läsning; de tar 12 % på klubbatpris, fotograferingskostnader för katalogen står jag för mm. Ja den som ger sigin i leken…!

Redan på eftermiddagen samma dagså började mailen rassla in.

Detta är en helt ny upplevelseför mig plötsligt fick jag ett konto på Bukowskis och en lite diskretuppmaning, ” För att kunna lägga bud högre än 3 000 000 kr/300 000 €, vänligenkontakta kundtjänst”. Sådant ärannorlunda och rätt kul J,i alla fall i min diskreta lilla värld.

Jag får mail från dem för varjeny sak som läggs upp till försäljning och det är verkligen spännande att följa,den för mig helt anonyma, budgivningen. Man håller tummarna varje morgon attnågon hugad spekulant skall ha lag ett nytt bud.

Så nu grunnar jag på om detmöjligtvis finns fler saker att sälja i mitt hem, saker som jag inte behöver. Dettakänns som en ny tid i mitt liv…kanske en ”Vågasälja-blogg” vore nått. Vad vetjag en inbiten Stoppashoppa.

Vad jag skall göra med pengarna? " För en frilans finns det lönehål att stoppa dem i och kanske har man råd att ta semester i år!?"

Fridag för shopping

2012-02-17T05:25:00.000-08:00

I dag är det fredag och vädret är vackert och inger hopp om enannalkande vår. Veckan har varit häktisk och inte som jag tänkt och planerat.Borde lärt mig vid detta lag att livet aldrig blir som man planerat, men jagenvisas ändå och hoppas att några planer skall falla på plats. Fast innerst inneså har livet lärt mig att det fungerar alldeles utmärkt oplanerat och med ett stortmått magkänsla.

Ett favoritcitat från Pindaros passar fint här "Blind är tanken som vi framåt rikta. Mot vår förmodan hända otaliga ting."

Just nu är det lugnt på shoppingfronten och suget på nyaonödiga saker är låg och hanterbart. Såi dag vill jag istället skicka en hälsning och bara önska dig en fridag…enfridag att förfoga över som just du vill ha den. Klart med den lilla passusenatt planerna sällan faller in.

Som inspiration infogar jag en liten bild på en pyttelitenolja jag köpte av Bessie Johanson för några år sedan, den heter just ”Fridag”.

Vi var på hennes positiva galleri på Öland och både hon och hennes man visade oss runt och berättade goa stories om alla tavlor som fanns i ateljén. Om ni har vägarna förbi Vickleby bygatan i Färjestaden, så knacka på, det är väl värt ett besök.

Vill du pigga upp dig redan idag, så klicka på webbadressen till hennes galleri i cyberspace: http://www.bessie.se/

Önskar dig en riktigt fridag….

Grisig shopping

2012-02-07T08:27:00.000-08:00

Det finns en rad lustiga bilder med grisar i alla omöjligasituationer, shopping, smiling and silly pigs. Man kan ju tycka de är rätt söta i sina mänskliga förklädnader, fast just denshoppande grisen tycker jag personligen sämst om, du kan ju gissa varför.

De övriga två har jag uppsatta på spis och micro, de får mig att leinombords och de gånger är rätt många som jag följt deras uppmaning…

När vi ändå talar visdom och ganska mycket charming sådan, passar jag på attlåna lite citat från för mig okända personer:

· “Men,chocolate, and coffee are all better rich.”

· “Theearly bird may get the worm, but the second mouse gets the cheese”

· “Ambitionis a poor excuse for not having enough sense to be lazy.”

· “IfBarbie is so popular, why do you have to buy her friends?”

· "Wherethere's a will, there's a way. And where there's a way, then there's usually astop sign somewhere along the road."

Och tycker du att du blev lite sugna på fler citat eller kanskenågra töntiga pickup lines…som….“Are you a parkingticket? (What?)You got fine written all over you”, surfa in på http://www.goodquotes.com/

Dagens lilla stoppashoppa-tips blir ”Keep smiling, it makes people wonder what you´re up to”, vilket har en coolare effekt på din uppenbarelse än vilkennyköpt fräck lite blåsa som helst.

(Vem som gjort bilderna har jag tyvärr ingen aning om..)

Detta är god shoppingen!

2012-02-01T11:15:00.000-08:00

Ja nu pratar jag inte omgoda, smaskiga och smarriga livsmedel, utan om det finnsnågon bra shopping som inte har med slöseri med både pengar och jordensresurser att göra. Finns det någonsådan?

Jag såg denna rätt enklamed ändå tilltalande annons i tidningen i helgen och kanske är just secondhandgod shopping. ”Shoppa dig lycklig och hjälp oss rädda världen”, det är väl ettwin-winläge om något.

Jag frekventerar rätt ofta secondhandbutikerna i stan men det är inte alltid jag köper något. Mennär jag gör det så känns det just bra. Kanske blir jag lite lycklig…hmm..nejdet skulle jag inte vilja kallade den inre känslan jag får, men jag blir nöjd.Det är jag helt säker på.

På secondhand hittar du kläder och framförallt prylar ochhusgeråd från världens alla hörn. Och inte sällan hittar man små ”dyrgripar”som ingen annan lagt märke till. Jag har flera gånger fyndat franskt porslinfrån Pillivuytför en spottstyver. Lite vackra asiatiska skålar och annat har också burits hemoch pryder mitt hopkokade hem. Det finns inte heller mängder av samma sak,vilket tilltalar mig. Att fynda på ”loppis” är nästan en sport, fast en sportmed charm.

En del människor tycker det är lite äckligt att köpa ”föremål”som någon annan tallat på i sin vardag och sedan använda dem själva. Förstårinte den egentliga skillnaden på det och att tycka det är ok att använda detsom man köper i antikaffärer eller på auktioner. Same, same, but different….kanske.

Det som även känns lite kittlande är de berättelser man kanfundera kring när man håller ett gammalt tallat föremål i sin hand. Vem harköpt den, vart är den köpt, har det varit en present, något man unnat sig,något som köpts för de sista slantarna osv. Och hur hamnade det på Emmaus,Stadsmissionen, RödaKorset etc. Är det från ett dödsbo, skilsmässa eller baranågot som någon tröttnat på. Frågorna är många och berättelserna som doftarrunt dem är både värmande och livsbejakande för mig.

Så för en ”Stoppashoppa” är secondhand rätt tillåtet ochnågot att glädjas åt. Att ta vara på det som någon annan inte längre behöver och ge det en ny mening och plats i mitt liv. Fast jag har fortfarande inte köpt kläder, smycken eller skor där sedan mittstoppashoppadatum, där går gränsen.

Sönda´morron

2012-01-29T03:39:00.000-08:00

Det är söndag morgon och jag har inget sug efter att shoppa, inte idag, inte i morgon….men kanske till sommaren. Min egen stoppashoppaterapi har börjat sjunka in som en god erfarenhet. Jag är så glad över detta lilla experiment som blev så rätt. Jag känner mig cool och relaxad precis som kissemissen på bilden. Vädret är gnistrande klart och snön ligger vit på marken. Dags för en promenix…för det är ju sönda morron och mitt huvud känns ej tungt….

I veckan kommer ett nytt inlägg där jag djupdyker i en shopping med andra förtecken…”Finns det god shopping” blir frågan.

Det skall va ett leende i år!

2012-01-20T00:09:00.000-08:00

Nu var det nästan att jag trillade dit…. igen. Vet inte varför jag envisas med att gå in i vissa affärer när jag vet att det innebär frestande mycket köpsug i huvudet på mig.Att affärerna dessutom har bästa REA-läget just nu gör förstås inte saken lättare. För när jag vandrar i stadens köpcentrum eller de lite chicare boutiquerna i innerstan så sugs jag med i villfarelsen av att det yttre kan ersätta den inre skönheten. Och att livsångesten blir mer hanterbar med nya kläder. Ja att mode, accessoarer och statustillbehör på något sätt kan lyfta min trötta kropp och själ till en högre nivå av välbefinnande, det är ju absurt.

Passus nr 1…Enligt GPs moderapportering så är den nya accessoaren - ett leende? Det är brittiska The Guardian som sett trenden bland modemagasinen. Läs mer här

Men med den livserfarenheten jag idag borde besitta så är det ju både märkligt och sorgligt att jag inte kommit längre än så. För den yttre stajlad skönheten, anpassad efter de senaste trenderna, döljer oftare ett trasigt inre. Kanske är det fel forum att fundera över detta i min StoppaShoppablogg, men samtidigt är det ju dessa tankar och min skenande ekonomi som går hand i hand.

Två sidor av samma mynt…två sidor att brottas med, två sidor som rider mig och driver mig framåt i bloggen.

Passus nr 2…Hur böjer du egentligen ordet chic…chicare, chicast (ser hel freakat ut…hur böjer du ordet freak?). Vid ett snabbt googlande snubblar jag på det gamla R&B-bandet Chic och deras mega hit ”Le freak” från 1978. Minns ni den, om inte eller om ni just gör det, så lät den så här!!

Jag fyllde 18 år det året, och visst hade jag massa goa moves på dansgolvet till den låten. Men jag trevade mig också fram med min brådmogna personlighet, osäkra inre skönhet och misslyckad yttre träffsäkerhet…..mager som en planka i ett bedrövligt begynnande 80-talsmode. Men det var jag är och fortfarande jag, för en vilsen ålderlös tonåring bor alltjämt kvar i varje klimakteriesvettig 50 åring med ”vin-volang” runt midjan.

Låten Le Freak har en bra historia* och lär ha varit den bäst säljande singel tills Madonna kom med sin Vogue 1990, inte fel på den låten heller, mycket vackert folk i stilren video. För vackert och perfekt, inte ett hårstrå på fel ställe inte mänskligt…

– Varför går du då och tittar i affärer när du, för ett halvår sedan, bestämt dig för att inte shoppa?

Bra fråga där. Det är när det verkliga livet av olika orsaker är på kollisionskurs med det önskade livet, ja då åker jag in och fönstershoppar (numera), om bara för en timme eller två. Är det någon som känner igen sig? Men kanske har jag kommit en bit på vägen som börjar inse sambandet, kanske kan ett nytt beteende växa fram med hjälp av bloggen . Ja det är ju faktiskt det jag hoppas på.

Nå hade jag haft mindre ångest, blivit vackrare, gladare, snyggare eller sexigare om jag köpt den där guldigt jordfärgade tunikan eller mossgröna byxorna på Twist and Tango, brandgula trosorna från Calvin Klein eller läckra klockade kappkoftan på Desiguale, nej sannolikt inte. Men jag hade blivit några tusenlappar fattigare.

Men värst av allt hade jag blivit besviken, på mig själv. Och det kan det aldrig vara värt.

Faktaruta:

· Chic ( /ˈ ʃ iː k /), meaning "stylish" or "smart", is an element of fashion. Chic is a French word, established in English since at least the 1870s.

· * Visste ni detta om Chic:
The group endeavored to include "deep hidden meaning" in every song they wrote. During late 1978, the band released the album C'est Chic, containing one of its best-known tracks, "Le Freak." Created from a jam session in Edwards's apartment, after they had failed on New Years Eve of 1977 to meet with Grace Jones at New York's exclusive nightclub Studio 54. The original refrain "Aaa, fuck off", intended for the doormen of Studio 54, was replaced that night with "Aaa, freak out" after trying a version with "Aaa, freak off." The resultant single was a great success, scoring #1 on the US charts and selling more than 6 million copies. It was the best selling single album ever of Atlantic's parent company, Warner Music, until replaced by Madonna's Vogue during 1990.

(Källa: Wikipedia)

Kloka tankar byts

2012-01-11T09:01:00.000-08:00

“Too many people spend money they haven’t earned, to buy things they don’t want, to impress people they don’t like.” – Will Smith.

– Kloka tankar byts, kommenterade en vän på facebook när jag skrev detta citat i min logg. Och visst är det väl så.

Och utifrån ett stoppashoppa-perspektiv, slås jag varje dag på TV av reklaminslag om förmånliga lån, dessa får mig att må lite lätt illa. Detta är väl reklamens baksida, när människor lockas att köpa produkter de varken behöver eller har råd med och som löser det genom att ta lån. Samtidigt som reklamen givetvis också kan vara en källa till information, inspiration och förnyelse.

Googlar man på ”Låna pengar snabbt” får man 379 000 träffar. Det är snabba sms-lån, det är snabba pengar utan säkerhet, låna pengar utan fast inkomst utan jobb mm. Även om det inte är gratis att låna och det förstår de flesta, så luras man tro att man är någon form av förmånskund, i alla fall på tv-reklamen.

Lånar du 1000 kronor har du en löptid på ca 30 dagar, en låneavgift i % och i vissa fall uppläggningsavgift som gör att du måste betala tillbaka mellan 1245-1405 kronor, beroende på vilken lånetjänst du anlitar. Hur stor chans är det att du som arbetslös, eller bara har snävare budget, helt plötsligt har 1405 kronor över en månad? För betala tillbaka måste du ju. Då tar du nya större lån för att täcka de mindre osv…ja de flesta har väl sett i alla fall något avsnitt av lyxfällan.

Ja det är ju klart att det finns en hake. Detta får mig att tänka på ytterligare ett citat; ”Om du utnyttjar en tjänst som du inte behöver betala för är det inte du som är kunden, då är det du som är varan” Thore Hussfeldt, vid Lunds universitet, till SvD om gratistrender och nätbubblor. Detta är också en klok tanke.

Jag undrar hur många lån som behövde tas för att den svenska julen 2011 skulle fulländas?

Det vore ju bättre om någon satsade tid och pengar på tjänster som handlade om att bygga upp folks ekonomi, göra budget, prioritera mm. Men som vanligt sker bara sådant i tv-program á la dockhussåpastuket och människor bollas mellan organisationer och företag som jobbar enligt IMB- (inte mitt bord) eller NMP – metoden (not my problem).

Jag önskar er nu en god fortsättning och hoppas att livet 2012 blir en tulipanaros. Dom är gratis och blommar ur vänskap och kloka tankar.

Koll på snällhetskontot?

2011-12-21T07:31:00.000-08:00

Så var det strax jul igen. Och snällheten kämpar mot tiden och med sin image.

”Har du varit riktigt snäll i år”….och givit Röda korset dina pantpengar, köpt din Faktum eller Situation Stockholm var månad och lämnat pengar till ditt fadderbarn på SOS-barnbyar? Har du lämnat bidrag till Läkare utangränser, Barncancerfonden och Forska utan djurförsök? Betalat din månadslott till Postkodslotteriet? Köpt dina julkort från Cancerfonden och bytt ut dina vanliga julklappar mot julklappsgåvor från UNICEF ; 167 påsar vätskeersättning för 86:-, 60 doser poliovaccin för 56:- eller ett skolpaket för 82:-? ……listan kan bli oändlig.

Det gäller att ha koll på snällhetskontot, för jag undrar om det inte går inflation på all denna givmildhet snart. För vad skall man välja att ge till….man kan inte ge till allt. Och vem kan undgå ett stygn i hjärtat vid slogans som:

· Tomt på innehåll - fullt av mening..

· Låt ditt företags julhälsningar rädda liv...

· Julbutiken för goda hälsningar…

· Julklapps tips för en bättre värld..

· Hjälp oss ge alla ett gott nytt år..

· Ge bort besök till ensamma i jul…

Och om man inte får ett stygn i hjärtat så lider nog de flesta av ett dåligt samvete och känner ett stigande äckel inför julens ständiga dilemma – Får jag unna mig eller bör jag försaka? Ja, för oss som inte är ensamma, bostadslösa eller krigshärjade råder en gnagande oro för om vi gör rätt för oss. Om vi inte gör rätt för oss kommer vi då att drabbas av synden…den som straffar sig själv. Kommer vi bli cancersjuka, lämnade, arbetslösa och gå in i väggen?

Själv känner jag att alldeles för mycket tid och pengar går åt för att skapa en traditionell julstämning, även om vi med året även skapat fina egna traditioner. Men min egen sinnesstämning blir lidande, jag blir tvär och ur balans. Visst jag har varit jätteduktig i år och gjort massa julmat, godis, kakor och köpt dito klappar. Men jag längtar alltid efter den stunden på julafton som kommer när alla släktingar gott hem och disken vilar på diskbänken och vi sitter ner och myser i soffan och tittar på det vi fått, smaskar på julgodis, tar en skinksmörgås och slötittar på någon repris på TV. Det är då som julen inträffar för mig. Fast det är klart att det även infinner sig en känsla av glädje och nöjdhet över en god och glad julmiddag med sociala tillbehör. Julen har verkligen som myntet två sidor…

Nu undrar ni förstås hur en Stoppashoppa klarar av julklappsbestyren? Själv har jag önskat mig en klapp av var familjemedlem, till rimligt pris. Vore ju trist att inte få ta emot klappar av den som vill ge. Däremot har det varit svårt att hitta ett bra stoppashoppa-förhållande till de klappar som ges bort. Och jag måste säga att jag inte är nöjd med min insats, inte nöjd alls. Nästa år tar jag fasta på andemeningen i UNICEF´s slogan ”Tomt på innehåll - fullt av mening..”

Ja så får det bli…

God Jul på er alla där ute i cyberrymden…

God Jul

….och kram från en förklädd ängel med en lite räv bakom ena örat!

Drabbad av lappsjukan

2011-11-25T00:32:00.000-08:00

Har ni också drabbats av den moderna formen av lappsjuka? Just kring jul verkar den grassera som mest.

Jag fick under två dagar inte mindre än 87 bonus- och rabatterbjudanden. De var ifrån alla bonuskort jag har, ni vet; H&M, KappAhl, Lindex; Kicks, Ica, Hemköp, Sisters, Esprit.. mm mm. Tillsammans med alla korten blir det himla tajt i plånboken. Kanske borde jag köpa en ny och mer anpassad plånbok, anpassad till denna moderna formen av lappsjuka. Nä det var väl ingen bra idé.

Kan ni gissa på vad det enda är som fungerar och botar??…..ni gissar rätt…StoppaShoppa!

"Kilroy was here"

2011-11-23T05:56:00.000-08:00

På min daglig promenad går jag förbi en villatomt med flera olika hus på. Ett av husen är mycket annorlunda och på dess ännu ej färdigställda tak står det ”Kilroy was here” på några sporadiskt utplacerade tackpannor. Resten av taket består av presenningar och plåtbitar, det har sett ut sådär under åtskilliga år. I fönstren på det lilla huset trängs adventsljusstakar, döskallar, vagnshjul och sådant du mest hittar på loppis i lådan för hopplösa föremål ”1kr styck”. När ytterdörren ibland står på glänt, om sommaren, skymtas där en vit wc-stol vid ingången. Kanske säger det oss något om den boendes behov, kanske inte. Jag vet inte riktigt hur han ser ut som bor där, för det måste vara en han, men jag tror det var länge sedan han gick loss på ett shoppingstråk. Men humor verkar han ha…och viss känsla för vardagsfilosofiska spörsmål. Hur kommer man annars på att klättra upp på sitt tak och spika fast frasen ”Kilroy was here”. Jag gillar det skarpt…

Vet du förresten var frasen kommer ifrån? Det har jag funderat på många gånger. Enligt Wikipedia så låter en rätt sann berättelse så här:

”Kilroy was here” är en världsberömd graffitifras. Under andra världskriget började frasen dyka upp överallt där de amerikanska trupperna fanns. Det ritades ofta även en bild föreställande ett ansikte med lång näsa, två stora runda ögon med stora pupiller, som tittade fram över ett plank eller bara en linje som skulle representera ett plank. Inget mer kunde skönjas av denna figur, förutom att ibland syntes även fingrarna som höll fast i planket.'

Bilden av Kilroy är ganska allmänt känd, men dess ursprung är inte lika tydlig. 1946 hade det amerikanska transportorganet Transit Association ett radioprogram som hette Speak to America. I det programmet utlystes en tävling i ett försök att lösa mysteriet med Kilroys ursprung. Tävlingen resulterade i att man fann James J. Kilroy från Massachusetts. Att just denna person och hans historia skulle vara ursprunget till fenomenet Kilroy was here, är det många som anser vara det mest troliga även idag.

James J. Kilroy var en fartygsinspektör vid Fore River-varvet i Quincy, delstaten Massachusetts, USA. Det var hans ansvar att kontrollera alla nitare (ett yrke) och se hur många nithål som de hade nitat i skrovet varje dag. För att undvika att räkna nitarna två gånger, åt oärliga nitare, och som ett bevis till chefen, så började han att markera det han har räknat med texten Kilroy was here på insidan av fartygsskrovet som byggdes. Han använde en väl synlig gul krita och på det viset så såg inspektörerna på de andra skiften vad han hade räknat och betalade inte nitarna för ett jobb de inte har utfört.

När väl fartyget togs i bruk och transporterade amerikanska trupper ut i världen, var denna fras redan ett mysterium. Att denna fras fanns just där på denna underliga plats, och dessutom att alla till sist hade sett den, byggde på mysteriet ännu mer. Det enda som de gemensamt kunde vara överens om var att Kilroy, vem det nu var, hade varit där först. Mer på skämt så började de amerikanska trupperna sprida ut graffiti var den än landsattes och ville visa att de redan varit där, ja, eller rättare sagt att Kilroy redan hade varit där.

Det går förträffligt att inte shoppa för mig….just nu I alla fall. Fast jag har lite julklappsångest. Mer om det i nästa blogginlägg….eller så blir det om något helt annat. Over and out….

Läs mer om Kilroy...via: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kilroy_was_here

Människans verkliga dilemma

2011-11-06T06:01:00.000-08:00

Nu var det allt rysligt länge sedan jag skrev något i bloggen. Skeptikern, där ute i cybervärlden, tror säker detta beror på att jag inte lyckats hålla mitt löfte. Då har han nästan rätt…jag höll faktiskt på att trilla dit…köpte en ny vinterjacka halva priset och allt…men …24 timmar senare lämnade jag tillbaka den. Fy vilken pers. Viss jag skulle behöva en ny jacka, men löfte är ett löfte och den gamla duger gott ett år till. Visst, färgfläcken på vänsterarmen är inget kul, men va ”fn” det är nog bara jag som tänker på den.

Det var vid ytterligare ett tillfälle riktigt svårt….stod i kassakön för att köpa en grymt snygg , cool, tajt liten och fräck skinnjacka i kanelbrunt, för kanonpris. Stod där en bra stund och förhandlade med mig själv. Hade många bra argument om varför jag verkligen behövde denna justa jacka; bra att se lite läcker ut när man går på nätverksträffar och businessmöten, förtroendeingivande, typ ”jag äger”, eller för höstens alla partyn. Men hallå Susanne, det sitter ju inte i jackan, det sitter i blicken och auran runt din lekamen.

När det tillslut blev min tur framme vid kassan, vända jag på klacken och gick och hängde tillbaka jackan. Puh det var nära ögat. Insåg åter igen att det utan egentliga shoppingmöjligheter/tillstånd inte längre är kul att dra benen efter sig på Freeport, Kungsmässan, Frölunda Torg eller i City. In i bilen igen, hem och ut och springa istället, laga mat, jobba eller vad som helst annat som är värt minuterna i mitt liv.

Den där äkta blicken och varma auran går inte att köpa för pengar, det är något som mognar i ens inre om man föder det med rätt näring och energi. Och att ”stoppa-shoppa” är långt mer än bara en kul grej för mig, det handlar om den inre resan och att plantera fröer för framtiden, vare sig den där framtiden blir lång eller kort.

Ytterligare ett bekräftande perspektiv på detta kom på mailen nu på morgonen. Det var min dotters konstlärare som meddelade att hennes man stilla insomnat i helgen, omsluten av sin älskade familj. Han dog efter ett år med upprepade cellgiftsbehandlingar och jobbiga smärtor. Hon skrev att det var tomt och kändes ensamt men att hon var glad att han inte behövde plågas mer. 36 år fick dom tillsammans. Tomt är bara förnamnet, känslan av tomheten är säker förlamande.

Men hon skrev i nästa mening, att barnens konstklasser skulle fortsätta som vanligt i veckan och den årliga vernissagen skulle gå av stapeln som planerat till helgen….strongt…vansinnigt men kanske helt rätt, bara hon själv vet.

Att stoppa shoppa sett ur perspektivet ovan blir förstås väldigt trivialt. Men så är nu livet, en ständig pendel mellan flärd och rå verklighet och kanske är just detta den moderna människans verkliga dilemma.

En mosig flopp

2011-09-17T04:24:00.000-07:00

Det går alldeles utmärkt att inte shoppa kläder, skor och tingeltangel men det känns som sagt som om jag valt ett shoppingstopp light. Att inte samtidigt ta med husgeråd, textilier och nya tekniska prylar i listan över saker man inte behöver förnya känns inte helt bekvämt.

Så har vi alla dessa mängder av mode- livsstils- och matmagasin. Matmagasinen med de återkommande årstidsbundna recepten. Ja menar, höstens primör, äppelkakan, smakar ju lika gått i recepten från 2009, 2010 som 2011. Så inte behöver jag nya recept för smakens skull. Dessutom tillhör jag den rara skaran som aldrig någon sin följer ett recept.

Jo… jag försökte faktiskt i helgen följa ett recept som Melker Anderson designat på spritsade potatismostoppar, eller pommes duchesse som matkulturen kallar dem. Receptet fanns i tidskriften ”Elle mat och vin” nr 4 aug-sep 2011. Men det skulle jag förstås inte ha gjort. Trots att jag redan efter 3 dl ljummad mjölk, till sex stora potatisar, började ana att detta var på tok för mycket vätska, så fortsatte jag att hälla i tills jag hade tömt den uppmätta andelen på 5 dl. Det blev en potatissoppa. Efter som jag alltid tänker positivt tänkte jag att de två äggen jag sedan, enligt receptet skulle lägga till, nog skulle göra så att allt svällde och puffade upp sig….men icke sa nicke. Att på något sätt försöka spritsa var ju löjligt. Tillsatte lite ost för att ge stadga (ej enligt receptet). För att rädda eländet hällde jag sörjan i muffinsformar, in i ugnen och höll tummarna. Men inte blev det någon höjd på detta, möjligen höjden av ett misslyckande. Tomatconcassén och citron- & pepparotssmöret, ”min version” av receptet, blev dock underbart till kalvkotletterna. Moset var nästintill oätbart.

Så vart vill jag komma med detta inlägg…..jo…Efter 50 år på jorden handlar det inte om att förnya hela tiden, utan att förvalta och förädla det man redan har och det man lärt sig. Att tro att nya kläder, designade möbler, vaser, recept skall göra att man blir mer nöjd med livet är en stor kvalmig livslögn. Man varken dövar livsångesten eller hittar sig själv i det nya.

Detta gäller även vänner och partners, de skall inte heller konsumeras och bytas ut, utan relationerna skall förädlas och förvaltas. Visst, ett och annat tillskott på vänfronten är givetvis alltid välkommet om man bara inte glömmer dem man redan har. Dygnet har bara 24 timmar, veckan 7 dagar osv…

Men grannens gräs är aldrig grönare, allt handlar om perspektiv och rätt gödsel. I kväll blir det ett kulinariskt gödsel med en matupplevelse för familjen, vi lagar gnocchisar, lammytterfile, kantarell och taleggiosås.

En stoppashoppas önskelista

2011-08-31T12:39:00.000-07:00

Jaha så fyllde man år igen och frågan blev förstås vad jag önskade mig. Ja vad får man egentligen önska sig när man uttryckligen har stoppat shoppa? Jag sa nej till kläder, skor och smycken…snyft…men böcker det kan man aldrig få för många utav, så det önskade jag mig. Sen hade jag tämligen svårt att precisera mer, till familjens förtret.

Själv hade jag unnat mig en ny färg på håret inför denna den första 50+ dagen. Numera är jag blondin, ”Säröblond”…månne, det skall visst vara en bra färg när man bloggar har jag hört. Få se nu om texterna blir fyndigare och vassare.

In på morgonen, under munter och traditionsenlig sång, kom det numer något korta födelsedagståget, eftersom vissa familjemedlemmar flyttat hemifrån. Och det var en vacker bricka toppad med nybryggt kaffe i födelsedagsmuggen, hjärtformad smörgås med ost och aprikosmarmelad (favoritpålägget) och brev och blommor. Dottern hade presenter på hög och log underbart värmande, kyssar, pussar och kramar utdelas…

Vad fick jag, jo: Allt gick denna morgon i matens tecken. Det blev en ny snajdig elvisp av märket Dualit, (visste inte ens om att detta var ett tipptoppmärke). Designen fick mig att tänka på gamla Barbieleksaker, min gamla bästis dockdammsugare och serien MadMan, alltså ala 50-talet. Lite fulsnyggt..kanske…Och eftersom min man har bra koll på mina nycker och plötsliga förtjusningar, detta år på citrusfrukters fantastiska smak i alla former, så fick jag ett välbehövligt zestjärn och något som jag inte har en aning om vad det heter, för att ”krulla” citron och apelsinskal med.

Det blev även boken ”Världens bästa ostar och viner därtill” av Håkan Larsson och Vincent Lefèvre. Attans så mycket gott det finns i den. För er som bor nära, så vet ni vad som vankas nästa gång ni släntrar in på något att snaska på. För övriga som bor på bilavstånd går det också bra att komma och njuta… ta en taxi hem vet ja.

Men en av de finaste presenterna jag fick var faktiskt ett halssmycke, men det var handgjort i metallslöjden och designat av min minsta dotter. Så det var inte shoppat…En lite sexkantig kopparplatta belagd med emalg i grönt, kornblått och varmtrött. Där fanns en lite strimma av gult som gjorde att mönstret fick mig att färdas till vintergatans galaxer. Det lilla mästerverket hände smakfullt på ett vaxat snöre i indisktrött.

Ytterligare en bok kom med posten, Ingrid Betancourts ”Även tystnaden har ett slut”, den kommer jag läsa med djup respekt, tack M. Och så fick jag lite tur i ett kuvert, Triss i 25-or och tior, tack min älskade D.

Kvällen bjöd, avslutningsvis på räkor och champagne, från bästa fiskbilen som var söta nog att bjuda födelsedagsbarnet på några extra hekton och deras underbart lena aioli.

Om man lever som om var födelsedag vore den sista, ja då blir det en bra dag…eller hur. Carpe Vita…eller Livet by Sus…helt enklet.

Det sista jag köpte

2011-08-24T12:03:00.000-07:00

Det sista jag köpte var två svarta jogginglinnen och två bikinis, lite snygga, exklusiva och färgglada och INTE svarta med ben ner på låren.

Då, den där lördagen för sex veckor sedan när jag var ute och shoppade, hade jag ingen aning om att det var sista shoppingen på ett helt långt år. Hade kanske, lite styggt, valt att bunkra kläder och annat tjafs om jag vetat om att jag skulle ge mig själv köpstopp. Men nu så blev det inte så. Ja, ibland är det bra att överraska sig själv.

Hur som helst har de fyra plaggen använts flitigt under resterande sommar. Mycket jogging och härliga kvällsdopp med andra ord. Nu nalkas hösten och jag gräver bland mina hyllor och trådbackar i garderoben efter ”höstnyheter” som jag glömt bort att jag hade. Hittills har jag hittat både det ena och andra..... Rea’n som grasserar ute i shoppinglivet passerar revy utan att påverka mig det minsta. Tvärtom känner jag en inre känsla av härligt utanförskap. Och så mycket mer tid jag fått över för att sitta i hammocken och filosofera, läsa, facebooka, sms’a och annat socialt klister. Skämt å sido, jag mår så mycket bättre och har frid och fred i mitt inre.

Nästa inlägg kommer ha sitt ursprung i Zygmunt Baumans social-filosofiska tankar om konsumtionssamhället.

Over and out…J

Bonuschocken

2011-08-18T12:35:00.000-07:00

Jag har fått lite olika reaktioner på min blogg och på dess syfte. En person tyckte stoppashoppa var en enormt tråkig tanke. På det svarade jag att stoppashoppa mer syftar till att erbjuda, eller sätta igång en reflektion på det förmånliga liv vi lever…och att reflektioner brukar vara mer intressanta än tråkiga. Någon annan undrade om det gick för sig att sälja en bok om att stoppashoppa om man samtidigt ville inspirera folk till köpstopp. På det svarade jag att böcker, i min värld, aldrig kommer drabbas av ett köpstopp, inte heller god mat och goda viner.

Men oj vad jag fick äta upp det. I dagens brevskörd damp ICA´s bonuscheck ner och med den ett saldo på inköp under juni-juli. Bonuschecken var överraskande hög vilket gladde mig, men sen kom jag att tänka på att det alltid relaterar till inköpen och då vågade jag knappt flytta ögonen till summa för inköp….aj aj aj. Vi hade shoppatloss för en smärre utlandssemester. Vi hade valt att vara hemma i år, men inte i min vildaste fantasi trodde jag att vi ”gourméat” så mycket. En hel del goda vänner skulle kunna säga att de uppskattat vår gästfrihet och vårt goda kök under sommaren, men det motsvarar inte på långa vägar de summar vi lagt ut på goda förnödenheter.

Ja, förnödenheter är nog lite fel i term eller ordval i detta fall, för någon nöd har det ju knappas handlat om. Och i dessa bonussiffror är inte viner inberäknade. Om vi lag ner en solsemester på mat, då kan ni ju tänka er vad vi unnat oss i viner….oops…

Hur skall vi nu ta oss an hösten, kan vi fortsätta ha chiantisalami som snacks, hängmörat än hit än dit, lammracks, färska havskräftor och räkor mitt i veckan. Får inte glömma nämna kvällarnas ostar; Gruyére, Appenzeller, Brie de Meaux, Pecorilla, Caprilla (…) och massvis med vällagrad parmesan. Och så den goda mörka chokladen från Malmö Chokladfabrik (...).

Eller kanske jag helt enkelt skall säga - det var så himla gott att jag inte ångra en enda munsbit eller klunk.

Men om sanningen skall fram…. så kanske det blev för mycket av det goda, för om man alltid väljer det bästa (i matväg) så kanske det inte finns något kvar att liksom lyxatill det med vid festliga tillfällen. Det vore ju himla trist att drabbas av ”gourmetinflation”.

Idag åt vi följaktligen; Risoni, köttbullar och tomatsallad samt bubbelvatten.

Är detta tillåtet?

2011-08-16T05:37:00.000-07:00

Vad är tillåtet när man slutar shoppa? Får man köpa secondhand? Får man ärva kläder och hur gör man med gåvor och födelsedagspresenter, får de innehålla sådant som man inte får shoppa längre? Och om ens vinterskor börjar läcka, får man då köpa nya…eller kanske gamla begagnade?

Finns det några SOP´ar (Standard operating procedures) kring att stoppashoppa, några smarta eller rättvisande mallar? Om inte så kanske det skulle vara en riktigt god idé att strukturera förhållningsregler och manualer i en matnyttig bok med rubriken ”Att stoppashoppa” med underrubriken ”Här finner du en guide till ett riktigt gott stoppashoppaår”.

Ja så gör vi…eller rättare sagt så gör jag, det får bli en god bok. Inget blir så levandegjort som det självupplevda, och i kombination med struktur, matnyttig fakta och kunskap borde detta bli en bästsäljare.

Undrar om någon kommer ha något emot en stoppashoppabok? Hur kommer ett upprop om att bojkotta shoppinghysterin att påverka modebranchen? ”Nä sakta i backarna nu Susanne….du har 11 månader kvar”…”Ja men man måste ha visioner, eller hur!”

Är det någon som vill bidra med idéer så tas det varmt emot.

Är detta inget mansproblem?

2011-08-14T01:45:00.000-07:00

Har börjat ana att detta med stoppashoppa problemet kanske nästa enbart är en kvinnlig åkomma. Min man lutade sig nyss över min axel och gluttade ner i min blogg, – Lite fånigt det där, vem tror du egentligen är intresserad av problem kring att sluta shoppa. Klart det blir mer pengar över till nya golfklubbor för mig..haha…hmm. Nu låter det som han vore världens grabb-tönt men så är verkligen inte fallet. Och viss kändes det lite ledsamt att höra att ens nystartade blogg kanske är onödig eller bara vänder sig till hälften av bloggosfären. Men samtidigt var det lite intressant att han sa som han gjorde. Kanske ligger det något i det. Kanske har vi kvinnor lättare att använda shopping för att bygga upp vårt dåliga självförtroende. Nu talar jag inte om den påfyllnad av kläder och saker till våra hem som är nödvändig, typ kläderna slitna och nötta, porslitet spruket och nagellacket slut (haha). Nej jag talar om det där ” behovet” som går ut på att förnya sig hela tiden, tro att man blir bättre och lyckligare med nya underlägg, klänning eller ytterligare en indiskinspirerad sjal. Alla tänker förstås inte aktivt att på detta, men det är faktiskt en bakomliggande orsak för många, om det verkligen rannsakar sig och tänker efter…..lycka, vad är lycka?

Har män en annan inställning till allt detta med shopping, har funderat ett tag på det och kanske är det så… i alla fall för 40-plusarna. De yngre männen tycks mer ha samma behov av omväxling och förnyelse som kvinnor i allmänhet. De yngre männen färgar håret, sminkar sig, mixtrar med mode och trender och syr till och med kläder själva (inser schablonen) detta gör dem på något sätt mer sårbara och påverkningsbara. De söker sin identitet på ett nytt sätt jämfört med den äldre generationen. Men vad gör ”äldre” män då, när de känner livsfrustration…? Jag känner att detta stycke ovan behöver funderas på och utvecklas mer i kommande inlägg.

Livet är nu inte svart eller vitt, shoppa eller inte, kulturell eller ytlig, social eller isolerad, nej det jag vill åt är en kuslig grundinställning till vår konsumtion. Stora delar av världens befolkning konstruerar bruksredskap av återvunnet ”skräp”, de har två klädombyten, knappt en tallrik per skalle i hushållet, och kanske bara tre väggar till sitt hem. Och så finns där en privilegierad klick som bränner stålar som aldrig förr och så finns den stora massan där emellan. Vem förverkligar sig själv egentligen, vem får det som den behöver på djupet? Svaret är inte givet. I denna lätt ytliga diskussion får vi bortse från dem som verkligen svälter och inte har några grundläggande behov tillgodosedda….de behöver allt.

Nej denna blogg vill mer belysa dem som inte lever på ruinens brant, utan oss som har någon form av val att göra.

4 veckor utan shopping

2011-08-11T12:10:00.000-07:00

Nu har det snart gått en hel månad sedan jag köpte mig något nytt. Kanske ingen bravur tycker somliga,,,,,eller så tycker andra att det är en hel omöjlighet. Men för mig så har det inneburit både bra och jobbiga känslor.
Det jobbigaste har klart varit att gå in på Desiguals stora sommarrea och inte kunna köpa något, inte ens när det stod halva reapriset. Och det fanns så mycket snyggt...suck. Sedan var sommarrean på Johanssonsskor inte heller att leka med...ååå...ärtgröna sandaler, svartaboots från Vagabond till löjligt låga priser.Blev fundersam på om det var ok att köpa stövlar till min yngsta dotter som nu har börjat ha samma skostorlek som jag, men insåg snabbt att hon behövde nya gummistövlar så vi slog till. Men jag känner att jag kommer att påverkas vad det gäller min shoppingstruktur även för barnens räkning.Även dem har jag shoppat loss till, i onödan.

Det positiva är att jag fått tid över för annat än att drälla på shoppingstråk.Har inte tidigare lagt så himla mycket tid på detta i minuter och timmar men i antal tillfällen. När helst livsångesten gjort sig känd så har jag gärna dragit iväg på en repa till "Torget". Nu blev det ut på promenad och jogging istället, eller samtal med vänner och gamla släktningar..(usch det sista lät lite väl präktigt). Men det har faktiskt varit ganska skönt att bara gå förbi affärerna utan att ens lockas gå in. Det har fler än en gång infunnit sig en känsla av "detta är inget som lockar längre". Klart överraskande positivt.

Ledig fredag i morgon...shoppa...nej inte troligt...blogga kanske och rensa i rabatterna...ses :)

Ett shoppingfritt år

2011-08-09T09:35:00.000-07:00

Denna blogg har sina rötter i ett Facebookinlägg jag gjorde när jag bestämt mig för att sluta shoppa kläder, skor och accessoarer under ett år. Det kom så goa kommentarer att jag kände för att dela med mig av mina tankar under detta år. Kanske kan mitt bloggande också vara min hjälpmotor i stunder av tvivel och grym abstinens.

· ”Oj! Tror du bestämt behöver lite terapi. Kom så ska jag bota dig. Snälla säg inget till min man, så han får några idéer.... kram”

· ”Lycka till! Lovvärt initiativ, verkligen. Fast jag hade fått problem efter ca 2 timmar...”

· ”Fy vad härligt Susanne! Kanske att jag skulle göra likadant?”

· ”Heja Heja. Glöm inte sätta en påminnelse så du vet hur länge till du ska hålla ut om/när abstinensen sätter in, morötter behövs!”

· ”Jag är imponerad! skulle Skulle inte ens kunna komma på tanken själv tyvärr.”

· ”Imponerande !!! Ska du blogga om det också ;-)? Intressant att följa för fler,tror jag...”

Varför sluta shoppa undrar du? Jo jag har ju garderoben fylld till brädden av kläder, skor och det dignar av smycken …äkta som krimskrams i en osalig blingande blandning. Och så började jag ogilla att höra mig själv, allt oftare, säga –Jag har ju inget att ha på mig. Men det är ju absurt ….klart jag har massor av kända och ännu helt okända kombinationer att svassa runt i. Fast fantasin får inget utrymme längre när jag låter mig påverkas av nya stilar på kläder i tidningar och butiker. Vad som är mitt eget mode-jag håller på att suddas ut av andras tankar och skapande. Gillar inte sånt…Nej fram för min stil och den kan skall nu komma ur det som redan finns. Jag skall ta vara på det jag har, en riktigt skön tanke…faktiskt…en bra utmaning som jag själv styr över.

Kanske kommer jag blogga varje dag kanske inte, vi får se när andan faller på och hoppas att det blåser ofta så att jag riktigt får kippa efter den…andan. Följ mig och se om jag lyckas….